Man kan placera in de olika varianterna av talat språk på en glidande skala: Lokal dialekt » Regional dialekt » Regionalt standardspråk » Neutralt standardspråk Lokala och regionala dialekter Lokal dialekt skiljer sig mest från standardspråket. Den används bara inom ett litet område, och kan i många fall vara väldigt svårt att förstå för personer från andra delar av landet. I dag är det ganska få personer som talar lokal dialekt, och de flesta finns på landsbygden. Under talet började de svenska dialekterna snabbt förändras i riktning mot större likhet, så kallad dialektutjämning något du kan läsa mer om på sidan Dialekter förr och nu Öppnas i nytt fönster. Detta innebär att de gamla lokala dialekterna mer och mer ersätts av regionala dialekter. Regionala dialekter talas ungefär lika över större områden.
Endast 53 av världens drygt 6 språk har fler talare. Svenskan kan därför räknas till gruppen stora språk. Generation efter generation har i tidig ålder mött det svenska språket via Astrid Lindgrens finurliga texter. Svenskans ställning förstärks dessutom genom den nordiska språkgemenskapen, eftersom nordbor kan använda ett skandinaviskt språk då de talar med varandra. Sammantaget talas danska, norska och svenska av cirka 20 miljoner talare och förstås av ännu fler i övriga Norden. Det finns en svensk språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är den avdelning inom institutet som arbetar med språkvård och språkpolitik.