Det som bara nästan går att äta har vi metoder för att göra ätligt. Långt innan den moderna vetenskapen visste folk att man kan göra vissa saker för att förvandla något bittert och giftigt till något ätligt. På en del frukter och grönsaker räcker det att ta bort ett oätligt skal, andra måste man ta till andra metoder som att förvälla, mala, laka ur, röta eller torka. Ofta i kombination med varandra. Folk i Amazonas brygger öl av rotfrukter som innehåller blåsyra efter en rad såna manipulationer. Olika giftiga svampar, frukter och bär görs ätliga över hela jorden på liknande sätt. Ofta är det värt besväret.
Om de kokas börjar stärkelsen i ekollonen omvandlas i en process som kallas för gelatinisering. Det som händer då är att en del av tanninerna binds permanent till stärkelsemolekylerna. Slutprodukten kan gå att äta ändå, men kommer att smaka beskt. För att hålla koll på temperaturen använder jag en analog termometer, digitala har en tendens att stänga av sig efter ett tag. När jag ser att temperaturen börjar närma sig 95°C brukar jag hälla i ett par deciliter kallt vatten för att få ner temperaturen igen. Det har visat sig vara det enklaste sättet att hålla temperaturen inom den önskade intervallen. Vill du laka ut stora mängder ofta kan det vara värt att investera i en så kallad elkittel finns till ölbryggning som kan hålla temperaturen åt dig så att du inte behöver stå vid spisen hela dagen.